Nakenfröpumporna, år två

Nu är andra årets nakenfröpumpor skördade, urgröpta och fröna torkade. Urgröpningen gjordes lite mer effektivt och mindre vetenskapligt än förra året.

Åren i siffror:

Nästan dubbelt så stort resultat i år, med hälften så många plantor och mindre jobb. Det skulle dessutom gå att rationalisera arbetet mycket mer.

Gissningsvis gick det bättre i år eftersom plantorna startades tidigare (förra året planterade vi ut för tidigt och plantorna frös ihjäl, så att vi fick sätta nya frön sent) och pumporna lämnades längre på fältet. Det var en varmare höst i år också.

En bildkavalkad (om du vill läsa vidare istället för att titta på bilder, tryck här):

Hur mycket är nio kilo pumpafrön?

I år fick vi typ 300 kg potatis på 92 m². Det är 3 260 kcal/m². 9 kg pumpafrön på 40 m² är 1 125 kcal/m². Men då skalar vi bort en hel del potatis, så rent kalorimässigt är det väl inte så himla långt efter potatis, enbart avseende fröna.

9 kg pumpafrön på 40 m² är 2,25 ton/hektar. Enligt Jordbruksverket är skörden av ekologisk raps cirka 2 ton rapsfrö/hektar. Näringsinnehållet i rapsfrö och pumpafrö är liknande, cirka hälften fett och en fjärdedel protein. Det går alltså att få ungefär samma skörd som de professionella fettodlarna får, med väldigt enkla medel.

Hur stor odling krävs för att leva på enbart pumpafrön? Om en person ska äta 2 500 kcal per dag behövs 912 500 kcal på ett år. I ett kilo pumpafrö är det 5 000 kcal, så då behövs 182,5 kg frön, vilket med årets skörd kräver 800 m² odlingsyta. Om vi två personer ska leva på enbart pumpafrön, behövs en 40×40 meter stor odling.

(Självklart ska vi inte leva på enbart pumpafrön, men för skojs skull: I Sverige finns för närvarande 2,5 miljoner hektar åkermark och 500 000 hektar betesmark. Med vår nivå av skörd av pumpafrön skulle 10 miljoner svenskar kunna få sina 2 500 kilokalorier på 800 000 hektar. Vi kunde odla ett rejält överskott och ändå kunna lämna tillbaka massor av mark till naturen. Om 10 miljarder människor skulle leva på enbart pumpafrön, skulle det med vår nivå av skörd krävas 8 miljoner kvadratkilometer pumpaodlingar. För närvarande används 50 miljoner kvadratkilometer av jordens yta till jordbruk. 14 miljoner av de räknas som ”arable land”.)

Angående köttet

Känslan är väl att pumpakött är ganska energifattigt, men tydligen är det ändå 30-50 kcal per 100 gram. Det är till och med så att lchf-mänskorna varnar för pumpakött som en ”onyttig” grönsak för att det är så mycket stärkelse i köttet. Sånt här (snicksnack) kan en läsa t ex:

Om vi räknar så lågt som vi kan, så producerade vi ytterligare cirka 3 000 kcal/m² på pumpaplätten av odlingen, utöver fröna.

Vi har dock inte kommit på något vettigt att göra av köttet, annat än att mjölksyra. Det funkar, men det blir ett tillbehör snarare än en basföda (och det finns roligare tillbehör). De recept vi sett på pumpasoppa, pumpapaj, pumpabröd och dylikt använder inte pumpa som huvudingrediens och är snarare sätt att tillreda vete, mjölk och ägg. Pumpamjöl kräver mycket energi för torkning precis den årstiden när vi inte får så mycket elektricitet från solpanelerna. Stärkelse kanske vore en idé, om det gick att laka ur lite rationellt. Kunde hela pumporna tas tillvara skulle nakenfröpumpa bli mer produktivt än potatis, kalorimässigt, och grödan kunde gå från faktiskt inte dum alls till rätt så jädra bra.

(Mer skojs: Det skulle räcka med drygt 200 000 hektar för att tillgodose kaloribehovet för Sveriges befolkning på enbart pumpafrön och -kött. Mindre än en tiondel av vad nuvarande matproduktion upptar i Sverige. Vidare skulle det räcka med drygt 2 miljoner kvadratkilometer jordbruksmark för att föda världens framtida 10 miljarder människor på enbart nakenfröpumpor. En tjugofemtedel av vad som nu används för jordbruk på jordklotet. Vad är det som är så skoj med det? Nä okej, det är inte så kul, men det är ett sätt att säga: Sluta ring till Ring P1 och säg att ”egentligen-är-vi-faktiskt-för-många-människor-på-jorden”. Och sluta ät djurkött.)

Några lärdomar:

• 9 pumpor hade börjat ruttna, men fröna var inte förstörda. Det gröna höljet på fröna går att tvätta av, och det är inget fel på den vita kärnan. Men det är mer jobb med de ruttna pumporna, och de stinker.
• 6 pumpor var omogna och kasserades direkt, lärdomen från förra året är att det inte är lönt att kämpa med omogna frön. De hade kanske gått att förvara i rumstemperatur tills de mognade, men vi har inte plats. Om en bara har ett lite större hus kan en kanske öka skörden lite på så vis.
• Vi lämnade pumporna på fältet genom några nätter med minusgrader. Den 5 november skördades de och flyttades till en något varmare plats fem höjdmeter upp i sluttningen, när all blast hade vissnat sedan länge. Samma dag omhändertogs alla som börjat visa tendens till att bli mosiga, 20 stycken. Men bara 4 st av de som börjat bli mosiga var ruttna inuti. Det är alltså ingen jättepanik om pumporna börjar se lite tråkiga ut. I värsta fall, om urgröpningen skjuts upp för länge, blir det lite mer jobb med borttvättning av gröna höljen. Men det är helt klart att föredra att hantera pumpor med perfekt mogna mörkgröna frön. De släpper lättast från köttet och behöver knappt tvättas alls.
• Efter några dagar med minusgrader och två nätter med tio minus, frös några av pumporna rakt igenom (lite märkligt att inte alla gjorde det). Det var nästan lättare att separera frön från fruset kött, men fröna verkade opåverkade av kylan.