isolering – Hafsbloggen

Efter fönster och dörr var det dags för isolering. Vid normalt byggande sätts reglar på 60 centimeters avstånd ”centrum-centrum”, och isolering är skuren för att passa perfekt i sådana mellanrum. Eftersom valbenen är gjorda av panelvirke som bara är 22 millimeter tjockt, sattes de på 58,5 centimeter centrum-centrum. Det perfekta måttet hade egentligen varit 58,85 centimeter, men hellre för litet mellanrum än för stort, för att undvika glipor om bygget blir lite snett.

Där valbenen var tjockare pga snedsträvorna skars isoleringsbitarna till med isoleringskniv. Lärdom: Att skära till och passa in isoleringen gick fort och lätt. Det är onödig ångest att slå knut på hjärnan och designa för att undvika pill med isoleringen.

Men det kan förstås ha varit för att Erika hjälpte till med isoleringen som det gick så lätt.

Därefter fuktspärr. Åldersbeständig plast och den särskilda tejpen som hör till. Jag är helt ointresserad av att försöka undvika att använda plast och att bygga ”ekologiska” hus som ”andas” osv. ”Hållbar konsumtion” av ”medvetna konsumenter” är det som upprätthåller tron på det rådande systemet. Medvetna revolutionärer försöker istället leva och bygga så billigt som möjligt, för att kunna gå ner i arbetstid och ägna sig åt att bygga upp en alternativ ickemonetär värld. Bara byggandet av ett helt annat samhälle utan ekonomisk tillväxt kommer kunna stoppa den kapitalistiska ständiga expansionen och utplånandet av naturen. Dyra ”ekologiska” hus är ett rättfärdigande av och reklam för det nuvarande systemet. Ett tillväxtsamhälle kommer tvivelsutan förstöra planeten även om tillväxten till 100 % utgörs av ”ekologiska” varor. Sett så gör varje ”ekologisk” vara och hus som ”andas” världen lite lite sämre.

För oss som inte har miljoner att spendera på husbyggen tror jag det är viktigt att skydda det vi bygger från att förstöras av fukt. Rika människor kan förstås bygga ”ekologiskt”, inkassera kredden på middagsbjudningarna och sedan bara låta en hantverkare sanera och byta ut det som möglar när huset ”andas”. De vill väl ändå bygga om allt om fem år.

Nåväl. Sedan innerpanel i form av den billigaste plywood jag hittade på Bauhaus. Den skruvades i valbenen och lappades ihop med små tillsågade plywoodlappar som fördes in mellan plasten och skivan och skruvades med superkorta skruvar för att inte punktera plasten. Med plasten så här ytligt gäller det att tänka sig för när inredning skruvas upp. Plasten ska helst inte punkteras alls. Alla hyllor, krokar och annan inredning måste med denna byggmetod skruvas där det finns valben bakom, eller med så korta skruvar att de inte går genom plywooden.

Figursågning vid fönstren med borrmaskin, fogsvans och rasp.

Takskivorna var ett tvåpersonersjobb.

Och sen var vagnen så klar att vi kunde dra den till platsen där den fortfarande står, tre år senare.

Dags för fortsättningen i följetongen En ganska billig vagn. Det första jag gjorde var att rita upp vagnen i ett tvådimensionellt vektorgrafikprogram. Ryggraden i hela bygget är två stående reglar, 220×45 som jag byggde på med panelbrädor så att de blev lådbalkar.

Som inspiration hade jag den här boken.

Vill man bygga billigt tror jag det är smart att använda sig av industriell byggteknik. Bostadshus tycker jag verkar onödigt lyxigt och inte lika rationellt byggda. Bara för att något är framtaget i kapitalistiskt syfte innebär det inte att det inte kan tjäna våra syften. Kapitalismen är expert på att effektivisera produktionen, uppfinna prylar (och i det här fallet byggmetoder) som gör av med så lite resurser som möjligt. Det är inte den aspekten som är problemet med det ekonomiska systemet.

Problemet är att när konkurrensen till slut gör något billigt, lätt att producera och resurssnålt så målar företagen in sig i ett hörn där vinsterna blir mindre och mindre. När tävlandet pressar priserna mot botten så nås alltid en punkt där det som tidigare var storartade landvinningar måste lämnas bakom. Den ekonomiska logiken tvingar företagen att gå vidare och försöka höja nivån hos konsumenternas behov. Det som förut var modernt och bra på alla sätt marknadsförs plötsligt som dåligt och passé. Privatpersoner är särskilt känsliga för sådan marknadsföring, men inköpare på företag agerar mycket mer rationellt. De har sina objektivt uppspaltade krav och kan inte lika lätt gå på en mysig magkänsla som reklambyråer och influerare planterat i dem. Därför byggs industrilokaler mycket billigare än bostadshus. Vissa hus är rent av bara stora tält!

Var var jag? Botten.

I boken beskrivs olika balkar som är billiga att tillverka. I ett bostadshus vill nog gärna folk ha en vacker limträbalk i taket, men en lådbalk av billigare material är lika bra till ett billigare pris. De väger också mindre och därför enklare att hantera utan stora maskiner. Och i en vagn vill man alltid få ner vikten.

Nu byggde jag mina lådbalkar av panelbrädor, för att samtidigt få en syll att skruva fast själva huset i. Det var lite tråkigt, det hade varit kul med masonit i den bärande konstruktionen.

Ryggraden. Min tanke var att huset inte skulle vara beroende av hövagnen, utan kunna lyftas av om jag ville. Hela botten byggdes helt separat från vagnen.

Lådbalkskonstruktion. Jag hade isolering i balkarna också, men jag vet inte om det gjorde från eller till. Jag vet inte heller hur mycket starkare som ”ryggradsreglarna” blev av att få lådor på sig, men lite måste det väl gjort.

I botten av lådbalkarna skruvade jag dit reglar, 45×45, som bär golvet.

Sen masstillverkade jag golvreglar formade som T:n. De liggande brädorna stagar upp de stående så att de inte böjs och blir samtidigt viloplats för bottenskivorna.

När det ändå fanns en billyft kunde den väl användas, tyckte jag. Men jag vet inte om det förenklade bygget. Det var ganska trångt att tränga sig runt stolparna. Men det gjorde det ganska lätt att ställa ner botten på hövagnen sen.

Golvreglarna satte jag fast med byggvinklar. Det känns inte så klockrent så här i efterhand. Det borde gått att lösa bättre med själva träkonstruktionen. Det känns som slösaktigt fusk!

Bottenskivorna i asfaltsboard lade jag bara i utan att fästa dem på något vis. Sedan isolering.

Därefter golvreglar åt andra hållet och mer isolering. Andningsskydd mot isoleringsdamm. Det tillkom breda panelbrädor som gavlar också.

Därefter golv i billigaste tänkbara råspont. Det funkar utmärkt med fina sidan uppåt. Men i efterhand inser jag att jag gott kunde ha satt reglarna lite tätare, för det sviktar när man dansar. Jag skulle också inte gjort golvbrädorna exakt så breda. Nu kom innerpanelen ner ovanpå golvet, så om jag måste bryta upp golvet av någon anledning så kommer det inte vara ett enkelt handgrepp med skruvdragaren.

Då var botten klar och nedsänkt på hövagnen! Det var en hel del mätande och justerande hela tiden för att det skulle bli rakt. Det är en jobbig del av att bygga tycker jag. Det är ett evigt och ångestfullt kontrollmätande! Och jag mäter fel hela tiden dessutom. Mina nästa byggen ska vara mer idiotsäkra och baserade på perfekt färdigsågade masonitskivor. Mer om det i någon annan följetong.

Därefter byggde jag bågarna, eller valbenen. Det blir nästa inlägg i följetongen.

En ganska billig vagn, del 6 – Isolering, plast och innerpanel

En ganska billig vagn, del 2 – Botten och golv