en ganska billig vagn – Hafsbloggen

Dags för ett avslutande inlägg om vagnen. Här finns hela följetongen i kronologisk ordning. Läs hursomhelst gärna prologen först, om vad vagnar bör och inte bör vara. Jag tror att vagnar kan var en pusselbit i bygget av en ny grön våg underifrån och ett nytt ickemonetärt system för utbyte av överskottsproduktion. En experimentell och konkret samhällsmodell som kan vara ett reellt alternativ när kriserna kommer. Då måste det nämligen vara billigt att flytta ut på landet.

Lösningen är inte att drömma, lönearbeta och låna miljoner för att köpa en egen liten drömgård nån gång i framtiden när alla planeter står i linje och den perfekta fastigheten dyker upp på Hemnet. Det är bättre om fler bor på samma gård och delar på de höga löpande kostnaderna. Vagnar är ett hack av den dyra byråkratin, ett kryphål i systemet som gör uttåget ur staden realistisk. Mänskor! Säg upp er. I år. Sälj lägenheten och bilen. Bygg en vagn och ställ den hos en kompis och dela på de fasta kostnaderna.

I Skogshavet fanns ingenting, inget hus, inget vatten, inget avlopp. Inga kostnader heller, för den delen. Allt behövde fixas. Det var jobbigt, men samtidigt var det en möjlighet att bygga upp något från grunden som en själv begriper sig på och som är billigt att underhålla. Jag tror det är bäst att flytta ut så fort som möjligt, inte vänta på att det blir ”klart”. Det blir aldrig klart, nämligen. Folk försökte säga det: ”Fast klart, det blir det väl aldrig?” sa de. Till vilket jag svarade: ”Herregud! Det måste bli klart! Till vintern, senast.” Men det blev det ju inte. Först bodde vi i tält utanför vagnen, för vagnen var en byggarbetsplats där myggen tog sig in.

Spis

Det första som behövde lösas var matlagning. Vi spände upp en presenning och byggde ett enkelt utekök, byggde bord och bänkar och skaffade ett fint vedkök med en inbyggd fläkt som laddas av sig själv med ett termoelektriskt element. Det lät bra i teorin.

Det användes envist hela första året åtminstone. Vi lagade mat, grillade, kokade sylt och bakade bröd i burkugn. Men jag vet inte om jag vill rekommendera det. Det går inte att använda inomhus pga röken, kräver finhuggna vedpinnar och ständig puttning av pinnar in i brännkammaren. Det var obekvämt att gå ut i minusgrader för att laga mat. Köket såg robust ut, men blev väldigt slitet av den konstanta användningen. Det inbyggda 18650-batteriet blev till slut så dåligt att fläkten hade svårt att starta. Med lite vilja gick det visserligen att skruva isär köket och löda dit ett nytt batteri.

Trots att jag inte tror på ”hållbarhet” och ”klimatsmarta varor” ville jag undvika att elda fossila bränslen. Så istället för att skaffa ett gasolkök köpte jag begagnade spritkök. Detta Origo 4100 löste ut kolmonoxidlarmet hur jag än gjorde. Jag testade olika sprit med samma resultat. Jag märkte ingen skillnad på dyr Tenol och billig spolarvätska.

Detta urgamla Jobo-kök löste också ut kolmonoxidlarmet, men inte lika fort. Det blev kvar på köksbänken något halvår, men användes nästan aldrig. Spritkök måste fyllas på ofta, tar slut mitt under matlagningen, är bökiga att fylla, knepiga att reglera lågan på och bränslet är dyrt.

Till slut gav jag upp och skaffade ett gasolkök för ett par hundra på Tradera. Det funkar otroligt mycket bättre och kolmonoxidlarmet har aldrig ens reagerat och visat mer än noll på mätaren. För att gasol ska funka på vintern behöver man ha stålflaskor. Som jag förstår det leder inte kompositflaskorna värme lika bra, vilket gör att gasolen kan ha problem att förgasas när det är många minusgrader. Nåt sånt. Kostnaden för gas har varit 50-100 kr i månaden, med bakning av bröd i burkugnen, kokning av kaffe, gröt och middag nästan varje dag. Det tycker jag är okej.

För de som tror att lösningen på klimatkatastrofen är att sporra den ekonomiska tillväxten genom att konsumera dyrare ”hållbara” och ”förnyelsebara” varor, så finns det ”biogasol”. Den verkar dock bara finnas i kompositflaskor, och den är inte vegetarisk.

Uppvärmning

Det går också att laga mat på vedkaminen, men bara om det samtidigt finns behov av att värma upp vagnen. Kaminen installerades den första hösten. En fotogenlampa hade värmt vagnen till dess, förvånansvärt effektivt!

Min pappa hade en Husqvarna 153 ståendes, och den fick jag ta. De verkar kosta några hundra att köpa begagnade. Det gick att hitta nytt eldfast tegel till modellen.

Skorstenen är isolerad och specialgjord av en plåtslagare, men det är nog billigare att köpa isolerade skorstensbitar till bastur. Vi vinschade upp den med spännband i valbenen. Jag får ångest av tanken på ett hål i taket för skorstenen, där det kan rinna in vatten i isoleringen utan att en upptäcker det, därför går skorstenen utanpå vagnen. Det gav lite mer plats inne i vagnen och förmodligen lite högre vedförbrukning.

Men det går inte åt så värst mycket ved till ett så litet hus ändå. Vi tar in ungefär en vedkorg om dan på vintern. Om någon är hemma och använder dator och det är nollgradigt ute håller huset värmen ganska bra utan eldning. Om det är full sol kan det nästan bli för varmt även på vintern bara av strålningen in genom fönstren. Jag ska kanske återkomma i energihushållningsfrågan i ett eget inlägg, men låt mig bara göra denna korta slängiga kommentar: alla borde väl begripa att det är energisnålt att bo i ett litet hus, men det finns de som gått vilse i resonemangen och Boverkets regler och gärna yrar om att små hus är ineffektiva och att stora ”passiva” villor skulle vara mer ”effektiva”. Men allt sådant räknas per kvadratmeter, det är inte den faktiska energiförbrukningen som avses. Sen drämmer Boverket sådana här formler i huvet på stackars mänskor som vill bygga ett litet hus:

Låt ingen byggkarl förklara för dig att ditt lilla hus är ”ineffektivt”. Det spelar ingen roll om ett ”passivt” hus gör av med 75 % mindre energi per kvadratmeter om ytan är tusen procent större. Och då har vi inte ens räknat på energin som krävs för att bygga och underhålla ett stort hus. Jaja, nog om det.

Säng och vardagsrum

Längst in i vagnen byggde jag en höj- och sänkbar säng. Tanken var att kunna få undan sängen under dagtid och att vardagsrummet inte skulle bli helt förstört när sängen var nedfälld. Därför stannar sängen på c:a 1,5 meter takhöjd och kan höjas till ungefär två meter.

Konstruktionen påminner om vagnens botten, men lådbalkarna är av läkt och överskottsplywood. Den fick en ryggrad för att den var så bred.

Jag hade förhoppningar om att det skulle gå att trycka upp sängens ändar, en i taget, underifrån med två stora byglar, men det var fenomenalt oergonomiskt och på tok för tungt. Madrasser, täcken och kuddar väger mer än jag trodde.

Istället blev det en hiss med rep och motvikter, som genomgått många versioner och fortfarande inte funkar alldeles drömmigt. Men det funkar. Rep och små block ger en hel del friktion, jag har en tanke om att gamla cykelkedjor och stora rulltrissor från bakväxlar kunde minska den rejält.

Under sängen byggde jag två kistor och ett bord av överblivet virke och gamla bokhyllor.

Allt är jättefult och jag har otroligt svårt att motivera mig att göra snygga detaljer. Tråkigt!

Bordet kan bli bredare med utdragbara stöd och utfällbara skivor. Det är mycket opraktiskt när en redan dukat fram och kommer på att en vill ha ett större bord.

Hela överdelen på bordet går att lyfta av från benen och benen går att fälla ut och in i kistorna, och bordsskivan kan då läggas på hela eländet så att det blir en gästsäng. Det hela såg utmärkt ut i mitt huve, men var inte lika fantastiskt i verkligheten av någon outgrundlig anledning.

Sen kom pandemin, så inga gäster fick komma. Och de som ändå kom sov i tält.

Sammantaget blev väl säng och vardagsrum helt okej, men bättre vore kanske att vända på arrangemanget och ha sängen underst. Det blir tokvarmt på sommaren uppe i sängen. Det är det största problemet med vagnen just nu.

Förvaring

Det bästa med vagnen är skohyllan. Det är en fantastisk skohylla. Och ja, i den här skitvärlden så får en säga sånt själv.

Här är ett skåp och en byrå som ska fungera som en trappa upp i sängen. Den är ännu inte helt intrimmad och klar. För det blir ju aldrig helt klart. Vi klättrar upp i sängen på köksbänken fortfarande.

Hyllor i taket:

Köksbänk och hyllor ovanför.

Först gjorde jag opraktiska djupa hyllor. Det är bättre med grunda hyllor som bara rymmer en sak på djupet, då glöms inget bakom och en river inte ner burkar från hög höjd när en står på en pall och gräver bakom saker. Kombinerat diskställ och förvaring av porslin, såklart. Det är onödigt att först stapla porslinet i ett diskställ och sedan stapla det igen in i skåp. Vatten bär vi in i hinkar, en med lock för dricksvatten, en för disk- och tvättvatten på kaminen. Två diskbaljor behövs med varsin hylla, en för disk och en för skölj. Den ena kan fyllas med smutsig disk under dagen och den andra vara ledig för tvätt av händer och annat. Vi gör av med tio liter disk- och tvättvatten per dag på två personer. Det finns de som säger att diskmaskiner gör av med mindre vatten än handdiskning, men de vet inte hur en handdiskar.

Större kryddhylla behövdes.

Men var ska all dumpstrad ost få plats?

Underst i bild syns ett 12-voltskylskåp. Elsystemet, batteriet och solcellerna blir ett eget inlägg.

Äntligen är följetongen slut. Snart börjar kanske en ny.

Bygga

13 oktober 202213 oktober 2022

En ganska billig vagn, del 6 – Isolering, plast och innerpanel

Efter fönster och dörr var det dags för isolering. Vid normalt byggande sätts reglar på 60 centimeters avstånd ”centrum-centrum”, och isolering är skuren för att passa perfekt i sådana mellanrum. Eftersom valbenen är gjorda av panelvirke som bara är 22 millimeter tjockt, sattes de på 58,5 centimeter centrum-centrum. Det perfekta måttet hade egentligen varit 58,85 centimeter, men hellre för litet mellanrum än för stort, för att undvika glipor om bygget blir lite snett.

Där valbenen var tjockare pga snedsträvorna skars isoleringsbitarna till med isoleringskniv. Lärdom: Att skära till och passa in isoleringen gick fort och lätt. Det är onödig ångest att slå knut på hjärnan och designa för att undvika pill med isoleringen.

Men det kan förstås ha varit för att Erika hjälpte till med isoleringen som det gick så lätt.

Därefter fuktspärr. Åldersbeständig plast och den särskilda tejpen som hör till. Jag är helt ointresserad av att försöka undvika att använda plast och att bygga ”ekologiska” hus som ”andas” osv. ”Hållbar konsumtion” av ”medvetna konsumenter” är det som upprätthåller tron på det rådande systemet. Medvetna revolutionärer försöker istället leva och bygga så billigt som möjligt, för att kunna gå ner i arbetstid och ägna sig åt att bygga upp en alternativ ickemonetär värld. Bara byggandet av ett helt annat samhälle utan ekonomisk tillväxt kommer kunna stoppa den kapitalistiska ständiga expansionen och utplånandet av naturen. Dyra ”ekologiska” hus är ett rättfärdigande av och reklam för det nuvarande systemet. Ett tillväxtsamhälle kommer tvivelsutan förstöra planeten även om tillväxten till 100 % utgörs av ”ekologiska” varor. Sett så gör varje ”ekologisk” vara och hus som ”andas” världen lite lite sämre.

För oss som inte har miljoner att spendera på husbyggen tror jag det är viktigt att skydda det vi bygger från att förstöras av fukt. Rika människor kan förstås bygga ”ekologiskt”, inkassera kredden på middagsbjudningarna och sedan bara låta en hantverkare sanera och byta ut det som möglar när huset ”andas”. De vill väl ändå bygga om allt om fem år.

Nåväl. Sedan innerpanel i form av den billigaste plywood jag hittade på Bauhaus. Den skruvades i valbenen och lappades ihop med små tillsågade plywoodlappar som fördes in mellan plasten och skivan och skruvades med superkorta skruvar för att inte punktera plasten. Med plasten så här ytligt gäller det att tänka sig för när inredning skruvas upp. Plasten ska helst inte punkteras alls. Alla hyllor, krokar och annan inredning måste med denna byggmetod skruvas där det finns valben bakom, eller med så korta skruvar att de inte går genom plywooden.

Figursågning vid fönstren med borrmaskin, fogsvans och rasp.

Takskivorna var ett tvåpersonersjobb.

Och sen var vagnen så klar att vi kunde dra den till platsen där den fortfarande står, tre år senare.

Bygga

3 oktober 20223 oktober 2022

En ganska billig vagn, del 5 – Fönster och dörr

Följetongen om vagnsbygget fortsätter äntligen. Jag fick gamla renovräkta fönster och gångjärn av mina föräldrar. Jag såg ingen mening med att bygga kompletta fönsterkarmar, så fönstren hängdes direkt i valbenen och reglarna som utgör fönsterhålen. Knutar och fönsterfoder skruvades också dit. De är nog mest en dekoration, men kanske skyddar fönstren från fukt. Eller så blir det bara mindre luftigt och blötare runt karmarna, vad vet jag. Fodren behövde gröpas ur lite för att gångjärnen skulle få plats.

Sen var katastrofen nära.

Och den första personen flyttade in.

Dörrar är dyrt, så jag byggde en egen av diverse gammalt spill. Jag byggde den ungefär som väggarna i vagnen, lika tjock och samma grundkonstruktion. Panelbrädor, 12 cm isolering, plywood på insidan, masonit på utsidan. En viktig detalj är att masoniten går ner hela vägen på utsidan så att inte vatten fastnar där. Oklart om snedsträvan behövs eller om dörren hade hållit formen av skivverkan ändå. Så här tre år senare är i alla fall dörren rak. I alla fall inte snedare än när den var ny. Det var kanske onödigt att bygga upp med läkt inuti dörren, det hade gått att spika och skruva skivorna direkt i ramen. Tanken var, åtminstone med utsidan, att skapa en luftspalt mellan isolering och ytterpanelen. På insidan hade det definitivt gått att skippa läkten och gått hela vägen ut i kanten med plywooden. Då hade dörren blivit lite lättare.

Ytterligare ett lager panelbrädor sattes dit utanpå för att dörren ska gå omlott med karmen och få någonstans att sätta tätningslister. Mycket hyvling och slipning sedan.

Dörren blev otroligt tung och monteringen och justeringen av gångjärnen var jobbig att göra själv. Två personer hade behövts egentligen. Skulle jag bygga den igen skulle jag försöka lätta den, på något vis. Ramen kanske kan byggas av tunnare virke, typ råspont. Isoleringen kunde kanske vara cellplast istället för mineralull. Och innerpanelen kan fästas direkt i ramen, som sagt. Jag satte en rejäl klump virke där låset skulle sitta. Den delen skulle inte behöva vara så stor och tung, om placeringen av låset planerades bättre innan.

Det bärande valbenet som gångjärnen är skruvade i dubblade jag med en extra panelbräda som förstärkning. Karmen byggdes också upp i dörrhålet.

Det är nog bäst att inte visa hur låset installerades, då all eventuell säkerhet kommer av security through obscurity. I nästa avsnitt blir det isolering och innerpanel.

Bygga

21 januari 202216 februari 2022

En ganska billig vagn, del 4 – Masonit

Som undertak och ytterpanel bestämde jag att prova masonit, eller board som det heter på bygghandeln. Masonit är ett billigt material av rent träfiber som sammanfogas under högt tryck helt utan lim. Förr användes masonit till både ytterpanel, tak, båtskrov etc., men kapitalismen har sedan dess gått vidare till att marknadsföra dyrare material. Masonit har stämplats som sunkigt och används numera mest på ställen där den inte syns.

Masonit säljs som antingen obehandlad eller oljehärdad. Oljehärdade skivor kostar i skrivande stund 115 kr/st på billigaste stället och obehandlad 80 kr. Av nyfikenhet och för att spara pengar och vikt valde jag den obehandlade. Jag tänkte ändå måla eller olja in den oavsett.

Jag lånade böcker om masonit och läste lite på nätet. Skivorna sväller när de blir fuktiga och därför vattnas de innan uppsättning, för att sedan förhoppningsvis sträcka sig lite när de torkar.

Men först behövdes det ett slätt regelverk att spika upp masoniten på. Valbenen kläddes därför i smala panelbrädor, 22×45, som samtidigt skapade en luftspalt mellan ytterpanelen och isoleringen. Spikbanden som jag dömde ut som meningslösa i förra inlägget, fick här också ett litet syfte i att hålla isoleringen på plats så att den inte ska ramla ut mot masoniten.

Masoniten vattnades sedan.

På något ställe anges att använda 7,5 dl per skiva, men det tror jag är i underkant. Jag hade ingen strilkanna utan borstade ut vattnet.

En del av skivorna provade jag att slå in i ett paket med plast, men skivorna ”växte” inte mer av den behandlingen, istället blev kanterna lite uppluckrade. Skivorna blev inte förstörda, men gör inte så här:

Skivorna spikade jag sedan fast med pappspik. Först undertak med masoniten omlott för att vatten inte ska rinna in i konstruktionen om yttertaket läcker. Här är ströläkten redan fastspikad också:

Därefter bärläkt och takplåt. Jag såg ingen mening med att ha vindskivor eller nån slags nockplåt, det skulle bara gjort allt komplicerat. Hängränna och stuprör behövs inte på en vagn som är fristående från marken. Det finns ingen grund som kan ta skada.

Takutsprånget på gavlarna har jag bara byggt genom att låta läkten sticka ut och sedan två snedsträvor.

Sedan första ytterpanelskivan:

Ytterpanelen satte jag inte omlott. Det kommer förhoppningsvis inte forsa vatten på fasaden.

Fönsterhålen sågade jag bara ut i efterhand:

Pappspik på 10-15 cm avstånd, om jag inte minns fel:

De utstickande förstärkningarna av valbenen skapade lite tidsödande arbete med att specialsåga de små lapparna längst upp. Men det var det eventuellt värt för att få mer plats inuti vagnen.

Springorna mellan masonitskivorna spacklade jag med linoljekitt. När kittet torkade bildades ändå små glipor, så jag tror spacklandet var ganska onödigt. Men linoljekittet kanske skyddar skivornas kanter lite, jag vet inte.

Då var taket och ytterpanelen färdiga. Totalt gick det åt c:a 15 st masonitskivor till ytterpanelen. Den kostade alltså 1200 kr och väger c:a 100 kg innan den oljades. Som jämförelse hade det gått åt c:a 270 meter 17 cm breda panelbrädor och lika mycket lockläkt om jag skulle spikat på en traditionell träpanel. Det skulle vägt 575 kg och år 2019 kostat 7 150 kr. Men på bara tre år har brädor blivit nästan dubbelt så dyra. Med dagens priser hade bara ytterpanelen på den här lilla vagnen kostat 13 200 kr! Om jag byggt den av brädor alltså. Masonit har inte gått upp en krona i pris, och kostar alltså numera en tiondel.

Som synes byggde jag en trappa också. Den får avsluta det här inlägget i följetongen.

De gamla tryckimpregnerade plankorna som var hövagnens botten fick nytt liv.

Trappan går att lyfta bort och sitter bara hakad på vagnen.

Bygga

9 januari 202226 oktober 2022

En ganska billig vagn, del 3 – Valbenen

Men valar har ju inga ben, tänker du. Förvisso, men jag höll ju på med en följetong om vagnbygget. Uppförandet av ett litet, billigt och flyttbart hus som till och med en lat klåpare som jag kan klara och orka. Allt kommer få sin förklaring.

När basen var klar behövdes det naturligtvis en överbyggnad. Återigen inspirerades jag av skriften Systemlösningar för jordbrukets driftsbyggnader. Jag fastnade för den här konstruktionen för att jag direkt såg byggprocessen framför mig, och att jag skulle kunna massproducera bågarna som både utgör väggar och takstolar utan en massa speciallösningar. Och jag skulle kunna göra det inomhus. Det var februari fortfarande.

I boken har de sadeltak och använder plywood för att vindstabilisera bågarna i hörnen. Jag bestämde mig för pulpettak och att förstärka hörnen med panelbrädor. Istället för reglar byggde jag hela bågarna av panelbrädor för att spara vikt och pengar. Jag inverterade också hörnen och satte förstärkningarna utåt, för att maximera platsen inne i vagnen.

Jag ritade upp det så här:

Massproduktionen av mina nio bågar började:

Plywood i hörnen är nog trots allt smartare. Fördelen med brädor var att jag fick ett hål i bågarna som jag planerade använda för att föra igenom en horisontell läkt för montage av ytterpanelen. Men jag ändrade mig senare om hur jag skulle fästa ytterpanelen.

Om jag hade kunnat bygga bågarna så att de var samma tjocklek överallt hade det förenklat byggprocessen senare. Men det är kanske svårt att komma på ett sätt som inte innebär materialslöseri.

Bågarna blev så pass lätta och små att jag tyckte att jag kunde bära runt på dem själv, samtidigt som de var precis så stora att det var jättebökigt att bära runt på dem själv. Den här konstruktionen lämpar sig bättre för att vara två byggare. Som tur var fick jag hjälp av vänner att resa bågarna.

Gavelbågarna fick vinkelräta brädor monterade direkt, som stomme till gavelväggarna. De behövde specialsågas eftersom bågarna inte var jämntjocka. Jag gillar inte sånt där specialbyggande, det tar himla lång tid.

Första gavelbågen restes med tillfälliga snedsträvor:

Därefter restes resterande bågar, på avstånd en gnutta smalare än en isoleringsskivas bredd. Nu såg bygget ut som skelettet från en strandad val och bågarna fick namnet valbenen.

Ett viktigt moment var att räta upp bågarna så att det blev perfekt avstånd för isoleringen överallt. Det var en hel del mätande, men det gick bra. Allt blev förvånansvärt jämnbrett och rakt i slutändan.

De tillfälliga snedsträvorna bytte jag ut mot permanenta spikband. Det var ett onödigt moment. Smartare hade varit att montera de tillfälliga snedsträvorna inifrån, och ha dem kvar ända tills ytterpanelen var monterad. Ytterpanelen skulle då vindstabiliserat huset genom skivverkan. (Det var inte alls onödigt, spikbanden bidrar fortsatt till vindstabilisering i husets längsled, men framförallt håller de isoleringen på plats så att den nödvändiga luftspalten mellan ytterpanelen och isoleringen säkras.) När sedan innerpanelen, i form av plywood, kom på plats så tror jag att spikbanden verkligen blev helt meningslösa.

Nästa steg var tak och ytterpanel. Det får bli nästa inlägg i följetongen.

Bygga

9 november 20213 december 2021

En ganska billig vagn, del 2 – Botten och golv

Dags för fortsättningen i följetongen En ganska billig vagn. Det första jag gjorde var att rita upp vagnen i ett tvådimensionellt vektorgrafikprogram. Ryggraden i hela bygget är två stående reglar, 220×45 som jag byggde på med panelbrädor så att de blev lådbalkar.

Som inspiration hade jag den här boken.

Vill man bygga billigt tror jag det är smart att använda sig av industriell byggteknik. Bostadshus tycker jag verkar onödigt lyxigt och inte lika rationellt byggda. Bara för att något är framtaget i kapitalistiskt syfte innebär det inte att det inte kan tjäna våra syften. Kapitalismen är expert på att effektivisera produktionen, uppfinna prylar (och i det här fallet byggmetoder) som gör av med så lite resurser som möjligt. Det är inte den aspekten som är problemet med det ekonomiska systemet.

Problemet är att när konkurrensen till slut gör något billigt, lätt att producera och resurssnålt så målar företagen in sig i ett hörn där vinsterna blir mindre och mindre. När tävlandet pressar priserna mot botten så nås alltid en punkt där det som tidigare var storartade landvinningar måste lämnas bakom. Den ekonomiska logiken tvingar företagen att gå vidare och försöka höja nivån hos konsumenternas behov. Det som förut var modernt och bra på alla sätt marknadsförs plötsligt som dåligt och passé. Privatpersoner är särskilt känsliga för sådan marknadsföring, men inköpare på företag agerar mycket mer rationellt. De har sina objektivt uppspaltade krav och kan inte lika lätt gå på en mysig magkänsla som reklambyråer och influerare planterat i dem. Därför byggs industrilokaler mycket billigare än bostadshus. Vissa hus är rent av bara stora tält!

Var var jag? Botten.

I boken beskrivs olika balkar som är billiga att tillverka. I ett bostadshus vill nog gärna folk ha en vacker limträbalk i taket, men en lådbalk av billigare material är lika bra till ett billigare pris. De väger också mindre och därför enklare att hantera utan stora maskiner. Och i en vagn vill man alltid få ner vikten.

Nu byggde jag mina lådbalkar av panelbrädor, för att samtidigt få en syll att skruva fast själva huset i. Det var lite tråkigt, det hade varit kul med masonit i den bärande konstruktionen.

Ryggraden. Min tanke var att huset inte skulle vara beroende av hövagnen, utan kunna lyftas av om jag ville. Hela botten byggdes helt separat från vagnen.

Lådbalkskonstruktion. Jag hade isolering i balkarna också, men jag vet inte om det gjorde från eller till. Jag vet inte heller hur mycket starkare som ”ryggradsreglarna” blev av att få lådor på sig, men lite måste det väl gjort.

I botten av lådbalkarna skruvade jag dit reglar, 45×45, som bär golvet.

Sen masstillverkade jag golvreglar formade som T:n. De liggande brädorna stagar upp de stående så att de inte böjs och blir samtidigt viloplats för bottenskivorna.

När det ändå fanns en billyft kunde den väl användas, tyckte jag. Men jag vet inte om det förenklade bygget. Det var ganska trångt att tränga sig runt stolparna. Men det gjorde det ganska lätt att ställa ner botten på hövagnen sen.

Golvreglarna satte jag fast med byggvinklar. Det känns inte så klockrent så här i efterhand. Det borde gått att lösa bättre med själva träkonstruktionen. Det känns som slösaktigt fusk!

Bottenskivorna i asfaltsboard lade jag bara i utan att fästa dem på något vis. Sedan isolering.

Därefter golvreglar åt andra hållet och mer isolering. Andningsskydd mot isoleringsdamm. Det tillkom breda panelbrädor som gavlar också.

Därefter golv i billigaste tänkbara råspont. Det funkar utmärkt med fina sidan uppåt. Men i efterhand inser jag att jag gott kunde ha satt reglarna lite tätare, för det sviktar när man dansar. Jag skulle också inte gjort golvbrädorna exakt så breda. Nu kom innerpanelen ner ovanpå golvet, så om jag måste bryta upp golvet av någon anledning så kommer det inte vara ett enkelt handgrepp med skruvdragaren.

Då var botten klar och nedsänkt på hövagnen! Det var en hel del mätande och justerande hela tiden för att det skulle bli rakt. Det är en jobbig del av att bygga tycker jag. Det är ett evigt och ångestfullt kontrollmätande! Och jag mäter fel hela tiden dessutom. Mina nästa byggen ska vara mer idiotsäkra och baserade på perfekt färdigsågade masonitskivor. Mer om det i någon annan följetong.

Därefter byggde jag bågarna, eller valbenen. Det blir nästa inlägg i följetongen.

Bygga

20 oktober 202121 oktober 2021

En ganska billig vagn, del 1 – Hövagnen

Jag utgick från en gammal hövagn som fanns på gården och som jag fick ta. Den har bara två hjul tyvärr, men den var gratis och hjulen är starka och däcken helt okej. Huset skulle ändå bli helt självbärande och bara liksom stå fastskruvad på vagnen.

Det dräller för övrigt av gamla hövagnar över hela landsbygden, eftersom foderindustrin ställt om till att använda tunga ensilagebalar som kräver rejälare vagnar. På Blocket brukar de kosta ett par tusen, men jag skulle gissa att det ofta går att pruta ytterligare.

Min pappa kan det där med metall och hjälpte mig att såga bort gallerväggarna och förlänga draget. De gamla tryckimpregnerade brädorna som var flaket sparade jag. De flesta var i utmärkt skick.

Delar av gallerväggarna svetsades på som snedstag. Det gula röret är en gammal vägbom.

Bygga

15 oktober 202117 oktober 2021

En ganska billig vagn, prolog

Egentligen är jag rätt skeptisk till vagnar. Det skulle gå att se som en så kallad prekarisering av boendet, maskerat under en air av flexibilitet och egenmakt. Ett sätt att göra så att de före detta arbetarna, numer egenföretagare, kan ta vilket jobb som helst, oavsett plats. Kan de inte jobba hemifrån så kan hemmet komma till jobbet. Många kontorsarbetare har redan blivit ”nomader” på jobbet, och att tvingas bli nomad på heltid är nästa naturliga steg.

Så är det förstås ännu inte, och vagnar är i praktiken ett perifert fenomen. Även om stora skaror verkar knarka skitdrömmar om vanlife, tiny houses och vagnar på sociala medier så är det fortfarande få personer som faktiskt realiserar det hela.

Min skepticism gentemot vagnar är framförallt som eventuell framtida symbol för rörelsen (som i och för sig ändå inte finns). Om denna skulle få lite luft under vingarna och folk började idealisera vagnar som något radikalt i sig, då skulle kapitalismen återta fenomenet snabbare än du kan googla rekuperation. Friheten från lönearbete skulle bli ”friheten” att kunna och behöva ta vilket skitjobb som helst, var som helst. Med mysiga #vagnlife-bilder på Instagram som katalysator skulle entreprenörerna bereda vägen för att slutligen stoppa in oss i ljusa och fräscha 20-fots fraktcontainrar som sen kan skeppas runt av arbetsförmedlingens artificiellt intelligenta algoritmer till exakt där i världen som det behövs arbetskraft just den veckan. ”Härligt att vara ute på sjön!” skulle vi skriva lite ironiskt mitt i en storm på Stilla havet, ”#vagnlife”. Och ingen skulle komma ihåg vad vagnar var från början.

Därför vill jag ogärna basunera ut vagnpropaganda här. Vagnar är inget mål i sig. Men. Vagnar kan vara en bra personlig strategi för att minska sina levnadskostnader och lämna stan ganska så bums (och att minska sina kostnader är ett mål i sig). Det är förhållandevis lätt att skaffa eller bygga en vagn. Den kan sen flyga under radarn. Den går att ställa upp tillfälligt på obestämd tid. Om någon klagar är det bara flytta på den. Du kan få lov att ställa den på någon annans gård. Du kan vara skriven i huset på gården men spendera så mycket tid du vill i din vagn. Det är väl en barack mer. Ett odlingsskjul, fikakoja. Samtidigt kan du dela på kostnaderna för hemförsäkring, tvättmaskin, sophämtning osv med de andra på gården. En vagns blotta uppenbarelse är självförklarande och undviker frågor och missnöje från grannar och myndigheter. Den är en vagn. Den bara står här just nu. Och det gör den ju, det är ingen lögn, inget svartbygge. Ett fast hus kan skapa bitterhet och osämja med grannar även om det har alla tillstånd och bygglov som krävs. ”Där står det där jävla huset som aldrig borde fått bygglov!” Men med en vagn kan man vara smidig och kompromissa. Du kan fixa vagnen först och ta eventuella problem som de kommer och anpassa dig.

Med det sagt tänkte jag i en följetong sammanställa hur jag byggde en billig vagn för mellan 20 och 30 tusen kronor våren 2019. Nuförtiden är byggmaterial dyrare, men det gör bara min byggmetod billigare i förhållande till att bygga på vanligare vis.

Ni som vill se något slags ”ekologiskt” bygge med ull och ”naturmaterial” kommer bli besvikna. Samhällets problem är inte att vi i rollen som konsumenter väljer fel varor, och samhället kommer därför inte förändras genom att vi våndas över att välja rätt ”ekologiska” varor. Det är den ständigt och allt snabbare växande ekonomin som är det grundläggande problemet. Ekonomin blir bara ännu större av att vi väljer dyrare lyxvaror som marknadsförs som ”ekologiska”. Vägen ur den här katastrofen är att hoppa av i farten. Minska dina utgifter radikalt, köp billiga varor när du ändå behöver köpa något, sluta slösa dina surt anskaffade kilokalorier på att räkna kilokoldioxidekvivalenter. När du väljer de billigaste varorna med målet att minska ditt lönearbetande saboterar du för varuproducenterna, vars marginaler och vinster blir mindre. Du bidrar till framtvingandet av en en så kallad ekonomisk kris, som är motsatsen till en ekologisk kris. Att välja billiga varor är alltså det långsiktigt mest ”ekologiska” du kan använda din konsumentmakt till. Men framförallt köper du dig tid och ork att organisera dig i/organisera rörelsen för att skapa ett alternativt samhälle som inte bygger på pengar, tillväxt och ett ofrånkomligt fördärvande av miljön.

Jag kommer inte leverera en färdig ritning på en vagn, och jag hoppas inte följetongen bara blir ”inspiration” för oseriösa dagdrömmare. Förhoppningsvis kan jag hjälpa till att avdramatisera byggande och kanske ge idéer till någon som vill lämna stan och minska sina levnadskostnader.