Som undertak och ytterpanel bestämde jag att prova masonit, eller board som det heter på bygghandeln. Masonit är ett billigt material av rent träfiber som sammanfogas under högt tryck helt utan lim. Förr användes masonit till både ytterpanel, tak, båtskrov etc., men kapitalismen har sedan dess gått vidare till att marknadsföra dyrare material. Masonit har stämplats som sunkigt och används numera mest på ställen där den inte syns.
Masonit säljs som antingen obehandlad eller oljehärdad. Oljehärdade skivor kostar i skrivande stund 115 kr/st på billigaste stället och obehandlad 80 kr. Av nyfikenhet och för att spara pengar och vikt valde jag den obehandlade. Jag tänkte ändå måla eller olja in den oavsett.
Jag lånade böcker om masonit och läste lite på nätet. Skivorna sväller när de blir fuktiga och därför vattnas de innan uppsättning, för att sedan förhoppningsvis sträcka sig lite när de torkar.
Men först behövdes det ett slätt regelverk att spika upp masoniten på. Valbenen kläddes därför i smala panelbrädor, 22×45, som samtidigt skapade en luftspalt mellan ytterpanelen och isoleringen. Spikbanden som jag dömde ut som meningslösa i förra inlägget, fick här också ett litet syfte i att hålla isoleringen på plats så att den inte ska ramla ut mot masoniten.
Masoniten vattnades sedan.
På något ställe anges att använda 7,5 dl per skiva, men det tror jag är i underkant. Jag hade ingen strilkanna utan borstade ut vattnet.
En del av skivorna provade jag att slå in i ett paket med plast, men skivorna ”växte” inte mer av den behandlingen, istället blev kanterna lite uppluckrade. Skivorna blev inte förstörda, men gör inte så här:
Skivorna spikade jag sedan fast med pappspik. Först undertak med masoniten omlott för att vatten inte ska rinna in i konstruktionen om yttertaket läcker. Här är ströläkten redan fastspikad också:
Därefter bärläkt och takplåt. Jag såg ingen mening med att ha vindskivor eller nån slags nockplåt, det skulle bara gjort allt komplicerat. Hängränna och stuprör behövs inte på en vagn som är fristående från marken. Det finns ingen grund som kan ta skada.
Sedan första ytterpanelskivan:
Fönsterhålen sågade jag bara ut i efterhand:
Pappspik på 10-15 cm avstånd, om jag inte minns fel:
Springorna mellan masonitskivorna spacklade jag med linoljekitt. När kittet torkade bildades ändå små glipor, så jag tror spacklandet var ganska onödigt. Men linoljekittet kanske skyddar skivornas kanter lite, jag vet inte.
Då var taket och ytterpanelen färdiga. Totalt gick det åt c:a 15 st masonitskivor till ytterpanelen. Den kostade alltså 1200 kr och väger c:a 100 kg innan den oljades. Som jämförelse hade det gått åt c:a 270 meter 17 cm breda panelbrädor och lika mycket lockläkt om jag skulle spikat på en traditionell träpanel. Det skulle vägt 575 kg och år 2019 kostat 7 150 kr. Men på bara tre år har brädor blivit nästan dubbelt så dyra. Med dagens priser hade bara ytterpanelen på den här lilla vagnen kostat 13 200 kr! Om jag byggt den av brädor alltså. Masonit har inte gått upp en krona i pris, och kostar alltså numera en tiondel.
Som synes byggde jag en trappa också. Den får avsluta det här inlägget i följetongen.
Hej, en fråga: varför har du en luftspalt mellan masonit (ytterpanel) och isolering i väggarna på vagnen? Jag bygger själv en vagn och har tänkt ha masonit som ytterpanel. Har tänkt linoljefärg-masonit-vindpapp-isolering. Det är svårt att hitta någon beskrivning, så jag tänker att dom körde utan luftspalt förr, när man använde masonit som ytterpanel. Men så blev jag lite osäker när jag läste hur du gjort. Mvh Joel Uhr
Hej! Vad roligt med fler som bygger med masonit och vilken intressant kommentar att få just nu när jag funderar på konstruktionen av nästa masonithus. Jag har bara tagit luftspalten innanför ytterpanelen som ett givet krav, vilket ju krånglar till och gör bygget dyrare.
När jag byggde vagnen 2019 kändes det som det var tusen saker jag behövde förstå, och nästan lika många saker att liksom genomskåda som egentligen onödigt. Nu när jag googlar lite, och med den känsla jag fått för masonit efter att ha byggt lite mer saker med materialet, så tror jag att jag skulle struntat i luftspalten innanför ytterpanelen om jag byggt idag. Jag tror också det var så att jag ändrade mig från stående träpanel till masonit ganska sent, och luftspalten blev liksom kvar oifrågasatt.
Förklaringen jag trott mig läst nånstans, men kanske hittat på själv, är att det med så pass tunn isolering som jag byggde med, så skulle det kunna bli kondens på insidan av ytterpanelen när det är svinkallt, och att den skulle kunna orsaka fuktskador. När jag tänker efter tror jag inte alls det är ett problem, särskilt inte när jag sett på vårt bastubygge hur masoniten andas ut fukt så att det blir snabbt blir kondens utanpå. Eventuell kondens som skulle bildas på insidan av ytterpanelen gissar jag att masoniten skulle suga upp direkt och andas ut. Och eventuella fuktskador på ytterpanelen är väl inte ens katastrof när man har ett så billigt material som är lätt att byta ut (särskilt om en bygger med standardstorlekar på skivorna). Jag har heller aldrig sett masonit lösas upp helt och gå sönder på något av saker vi byggt, inte ens där det används som tak. Det verkar inte ruttna som trä, mer svälla upp lite, få lite sämre hållfasthet.
När jag googlar luftspalten talas det om slagregn som kan tränga in i springorna mellan träpanel, som sedan behöver andas ut. Den inträngningen är ju inte ett problem med masonit (om man inte lyckas bygga springor i panelen förstås, på något sätt), och återigen gissar jag att materialet skulle andas ut fukten snabbt.
Så, luftspalten var nog onödig. Och jag tror förresten även att vindpapp är onödigt när man har masonit. Masoniten är ju vindtätar. Den är ju en slags tjock papp.
Lycka till med bygget! Finns det någonstans en kan följa det?
hej! jag är otroligt imponerad över hur du byggt, både rent tekniskt, men också det ifrågasättande och normbrytande, frugala sätt du anammat. Jag håller också på med diverse projekt där jag testar olika material på icke konventionellt vis. Nu funderar jag på om jag ska klä in en vagn i masonit likt som du gjort. Hur tycker du det hållt genom åren? tror du det är bäst att spackla mellan skarvarna likt som du gjort? Har du använt något speciellt fabrikat av board? tänkte 3mm typ. Har för mig att kvaliteten kan skilja en del och vill inte råka köpa någon board där fibrerna börjar lösas upp. Tanken är att måla med en ”modern” slamfärg, alltså med linolja i. Vore kul att höra dina input!
tack för kommentaren!
vagnen är nu snart sju år gammal och jag ser inga tecken på att masoniten skulle lösas upp någonstans. inte ens dassdörren som jag felbyggde med horisontella brädor på utsidan som gör att regnvatten stannar och rinner in i masoniten har börjat lösas upp, enda problemet är att tapeten på insidan av masoniten blivit ful. det verkar alltså vara oproblematiskt att masoniten blir blöt och torkar om vartannat, men att tapetsera direkt på insidan funkar inte.
jag har testat några olika masonitfabrikat från bauhaus, byggmax och jem och fix men inte märkt någon större skillnad. jag är sugen på att testa att använda masonit som tak på nästa bygge. vi har en fikalåda i skogen med gratis fika till cyklister, vandrare och löpare etc, den har oljehärdad masonit som ett böjt tak över sig. den masoniten är lite expanderad i kanterna, men visar ingen tendens till att ge upp än efter sex år, så med bättre takvinkel förväntar jag mig att ett masonittak skulle funka riktigt bra i många år.
spacklingen av springorna misstänker jag var onödig, men jag skulle kanske göra det igen på horisontella springor för säkerhets skull. ännu bättre är nog att överlappa horisontellt.