En billig potatislåda av ytor

Vi behövde potatislådor och hade gamla ytor från sågverket liggande. Jag blev ganska nöjd med den här konstruktionen.

Bygg en ram

Ramen består av utvalda ytor som har två vinkelräta plana sidor. Om en bara har ytor med en plan sida kan en börja med att dela dem på längden med en cirkelsåg.

Ramdelarna behöver väljas med lite omsorg, de är lådans bärande konstruktion. De ska helst vara 2 cm tjocka eller mer. Det gör inget om de är upp till, säg, 7 cm tjocka, men lådan blir kanske onödigt tung då.

Benen och gavelbalkarna (A) gjorde jag exakt 42 cm långa och sidobalkarna (B) gjorde jag cirka 92 cm långa. De senare sågas exakt först efter att lådan är hopbyggd, så de behöver inte vara noga sågade från början. Lådor av den här storleken väger c:a 50-70 kg fyllda med potatis. Det är ganska tungt för två personer att bära och alldeles för tungt för en, men lådorna behöver ju inte fyllas ända upp.

Om en vill bygga t ex fem lådor samtidigt krävs det 40 st A-bitar och 20 st B-bitar.

Benen sticker ner 10 cm från lådans golvnivå, men ”frigången” blir mindre beroende på hur tjocka bitar som används till botten. Jag ritade streck 10 cm på båda ändar av bendelarna, för jag upplevde att det blev enklare att massproducera på det viset. Mindre vändande, vridande och funderande och lättare att bara grabba tag i ett ben och skruva dit. Den som försöker bygga lådan kommer förstå. Jag mass-ritade även streck på sidobalkarna med 80 cm mellanrum, för att markera var benens insidor skulle sitta.

Sidobalkarna limmas och skruvas fast i benen med de raka sidorna upp respektive ner, på 80 cm mellanrum insida-insida. För att lådorna ska bli stapelbara sticker den övre balken upp 2 cm ovanför benet den andra har sin raka undersida på 10-centimetersstrecket. Därefter rätas sidorna med vinkelhake och läggs på hög medan limmet torkar. Jag använde träskruv från Biltema – observera inte trallskruv. Det ska vara skruv med lite större skalle som ”suger” ihop delarna.

Därefter limmas och skruvas gavelbalkarna i benen, från lådans insida. Gavelbalkarna får gärna vara särskilt bra exemplar, eftersom de kommer utgöra balkar för botten och bärhålen (som vi ska återkomma till). Se till att använda tillräckligt lång skruv här och att de sitter som berget i benen. De kan med fördel skruvas in lite på diagonalen så trycks gavelbalkens ändträ in mot sidobalkens insida. Om gavelbalkarna är spikrakt avsågade kommer lådan därmed även rätas upp. Den övre gavelbalken sätts kant i kant med sidobalken så att benet sticker ner 2 cm, enligt nedan. Vid stapling av de färdiga lådorna kan en annan lådas ben passas in där.

Motstående sida skruvas dit, och nu går det fort. Snart är ramarna klara. Kolla med vinkelhake att det är någorlunda rakt innan limmet torkar.

Klä lådorna

Det går att klä lådorna med lite vadsomhelst. Masonit vore nog utmärkt. Men nu kan sämre exemplar av gamla ytor komma till användning. Särskilt på gavlarna och i viss mån på sidorna går det bra med tunna och krokiga bitar. Jag hade lite misslyckade bitar som var som tjockt faner och som gick att spika dit med pappspik. Botten får gärna vara starkare bitar, särskilt om de skruvas på längden i de undre gavelbalkarna. En längsgående botten sparar skruv och arbete, men kräver starkare bitar. En tvärsgående ”sängbotten” funkar också. Ytornas profil är som gjorda för att skruvas på mitten endast med en skruv på varje sida. Den kupade formen gör att en skruv på mitten ger press på hela anläggningsytan mot balken.

För att undvika att bottenbeklädnaden spricker trots att den skruvas så långt ut i kanten går det att antingen förborra eller skruva dit ytan först och såga av den sen.

Samma procedur med gavlarna (som naturligtvis skruvas/spikas i benen från lådans insida) och sidorna.

Bärhålen

Beklädnaden precis under lådans övre gavelbalk får gärna vara extra tunn på ovansidan. Då går det lätt och snabbt att raspa ur hål för att kunna bära lådan i de övre gavelbalkarna.

Snygga till lådorna

Överhängande sidobalkar och beklädnad kan sågas av på samma gång.

Lös bark går att skrapa bort med t ex hammarens klo. Jag slipade sedan hela lådorna med en excenterslip, för att göra dem onödigt snygga och minska risken för att få stickor vid handhavande.

Fasa av benen så att lådorna blir stapelbara

Det sista momentet är att förminska fötterna på benen så att de blir några millimeter mindre på de raka insidorna. Ju mindre exakt en bygger ramen, desto fler millimetrar måste tas av på fötterna för att de ska passa vid stapling.

Det färdiga resultatet, oljade med rå linolja.

Skruv, lim och linolja kostar uppskattningsvis 60-70 kr per låda. Lycka till med bygget!

Lite vårsaker

Det händer lite saker i Havet. I år är det inga jobbiga stora måsten som hänger över och passiviserar. Nu går det äntligen att bara skrota omkring och göra det minst viktiga först.

Bygglovsgläntan där vi avverkade unga granar ska förhoppningsvis bli en hasselbacke istället. Allt snubbelris har krattats ihop och det mesta har lagts som strängar på den utarmade leråkern. Undrar om det blir mer nötter på de redan existerande knippena nu när det är soligare i gläntan.
Födelsedagsskottkärran kombinerad med en spännrem är en ganska bra skogstraktor.
Risraderna, risodlingen. Tanken och experimentet är att fylla på med tätare material på riset så att det blir fuktigt och börjar förmultna och om några år kanske det blir odlingsbart? Det ska bli spännande att se vad som händer. Och bra att ha nånstans att göra av allt ris.
Regnskogen bakom veden, som också är lähäck för den ännu knappt existerande skogsträdgården är nu gallrad och de roligaste stammarna är sparade. Vi drömmer om att sätta en rad havtorn som ska läa i botten och att trädens kronor ska stoppa vinden högre upp.
En sälgstam var helt död och riskerade ramla på vagnen. Men nu är den ved. Massa ved! Det ser ut som en årsförbrukning för vagnen. Otroligt vad mycket ved det blir av ett träd.
Ved!
Den nya vitlökssorten har börjat synas. Men inte den gamla, hoppas vi inte kvävde den med allt gödsel.
Förra året hade morötterna överlevt vintern, och det gick att skörda på våren. I år såg de ut såhär. Kanske för att rådjuren betat blasten? Eller för att de var odlade i en lite upphöjd bädd som blev kallare?
Ikea-gardinerna som inte funkar som kålnät är slängda. Veden som var tyngder hade inte ruttnat och är återbördad till vedstapeln.
En skogsödla, hafslödla.
Granarna från bygglovsgläntan har legat och plågat samvetet i ett år. Nu ska de bli brädor. Väldigt spännande att såga med kedjesågverk. Och med dagens virkespriser blir det billiga brädor. En tiondel av priset i bygghandeln ungefär, om bara bränslet och kedjeoljan räknas. Och då var det en nybörjare bakom spakarna. Och det blir en massa bonusmaterial i form av ytor som går att bygga fulsaker med och använda som ved. Och en slipper åka till den uschliga bygghandeln. Men det kanske blir katastrof och ved av allt efter torkningen, vi får se.
En ful vedskrufslåda av brädsågningens bonusmaterial.
Vitlöken täcktes och vi har börjat bredgrepa och gödsla och täcka rader som ska härbärgera andra grödor.
Sen kom det snö och sen försvann den.