Skogsvattnet, frosten

Det är höst i havet. Två nollgradiga nätter nu, squashplantorna börjar knorvla ihop sig. Snart faller löven och det blir mindre inbäddat. 210:an kommer synas mer och dåna mer. Jag saknar min ickebyggda badstuga. Hela veckan har jag försökt finna upp en enkel, billig, lättbyggd och nedplockningsbar modell baserad på masonitskivors storlek. Men jag velar och är vankelmodig. Hexagon är billigast men svårare att bygga och kräver sågsnitt i 60 graders vinkel. Jag skulle vilja ta fram en modell som går enkelt att bygga med bara en fogsvans. För tillfället är jag inne på en kvadrat som står upp på en spets.

Men idag tog jag paus från ritandet för att renovera den gamla källan tillsammans med farsan. När jag styckade av Skogshavet fick jag servitut på att använda ”Skogsvattnet”, vars källa ligger alldeles intill, men vattnet har inte använts på många år och brunnen/reservoaren har slammat igen.

Ruttna löv, kvistar, barr och murkna granbrädor hade fyllt igen reservoaren och bildat en stinkande dy, och när jag hinkade och grävde ur den tunga massan kom det plötsligt fram ett friskt golv som måste ha legat syrefritt under allihopa. Det kommer nog underlätta renoveringen. Ut i reservoaren sticker en PVC-slang som leder ner till några kranar på gården. Farsan åkte till Lejonkulan och spolade vatten från andra hållet. Plastslangen är över 30 år gammal men verkar vara i utmärkt skick. Det bubblade dy ur slangen och sen kom det rent vatten. Slutligen monterade vi en sil i änden av slangen.

Nu återstår att fixa med tillrinningen till reservoaren och att bygga en trälåda med ett litet tak. Och fixa en kran vid Branta backens fot.

Ska detta kunna bli drickbart?
Silmontage.
Squashen kämpar.
Vitkålen 🙂
Det var en frostnatt den 5 september också, men annars var det den första igår nättras.
När det är grått och inte solen värmer genom fönstren får jag elda i kaminen nu. Den sparrissoppsöverkokningsrandiga kaminen.