Skogsdräll

Den bästa sortens dräll är skogsdräll, och speciellt under tidig höst eller den alldeles drabbande höghösten när alla lukter och dovfärger sköljer genom kroppen. Det är en av mina absoluta favoritaktiviteter att släntra runt genom snår, mossar och olika sorters skog i fem timmar, hitta fantastiska svampar, känna på de vissnande ormbunkarna, hitta nån mossig sten att sitta på och glo, dricka te och svära lite över älgflugorna och världsidiotierna, för att sen dyka in i skogsuniversumet igen där allt är precis som det ska. Nästan nästan alltid träffar jag noll mänskliga personer. Det blir som en förtrollningsbubbla där kroppen blir en del av omgivningen. Och det bästa är att skogen finns precis här, intill vårt hem. Skogen är min befriare.

Vintersolståndet, på andra sidan mörkret

Vattnets täcke under våra fötter
under våra varelsers kroppar
som rör sig ovanpå
allt därunder

Sjögräs, sjödjur, sjödjup
en miljon liv i en enda droppe
ett universum bortom
vad vi tror finns

Akta dig stadsbo!
för allt farligt i skogen
Rötter och sten och träd
och såna där sniglar
som ser ut som glimmande sammet
och kanske slemmar ner
en tå eller så

Elden genom skinnet
våra kroppars vatten
upp i rymderna

Hjärtat i bröstet
det hoppar och kränger
tar sig ut ur revbensgallret
och skuttar bort från ljuset
bort från oss
in i det mörkaste mörka

Levnaden som en konversation
om tråkiga svarta hål, fittpiercingar
nåt om pretentiösa gubbar
och deras eviga sexualiseringar

Det vackra i mellanrummen
där allt ryms
och rymmer

Våra kroppar tätt
och tystnaden
mitt i maten

Jupiter, Venus
alla stjärnor som en gloria
genom rumtiden
jordklotet
ett skridande helgon

Vattnets täcke under våra fötter
under våra varelsers kroppar
som rör sig ovanpå
allt därunder